Flera forskarrapporter visar på att bakterier och virus har betydelse för långt fler sjukdomar än de som man traditionellt inte förknippat med infektioner. Man har sett att virus eller bakterier har betydelse för så skiljda sjukdomar som Som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och inte minst en mängd olika cancersjukdomar.
Vart femte cancerfall kan sammankopplas med virus eller bakterier
Minst vart femte fall av cancer har visat sig ha ett samband med infektioner.
Det gäller t.ex. cancer i magen, levern, samt olika typer av cancer i blodet och i slemhinnor t.ex. livmoderhalscancer.
Virus och cancer
Mekanismen hos virusinitierad cancer verkar sätta igång när virus tar sig förbi kroppens försvar. När viruset tagit sig in i cellen får den cellen att dela sig okontrollerat och därefter fortplantar sig viruset.
Kroniska virusinfektioner är en av de vanligaste orsakerna till levercancer där gulsotsvirus hepatit B är en av de värsta bovarna bakom levercancer, men även hepatit C är en riskfaktor. Men det är troligen bara virus som orsakar kvarstående kroniska inflamationer som ger upphov till cancer. En kronisk hepatit B inflamation kan således leda till utvecklandet av levercancer.
Man har även sett en koppling mellan HPV, Humant papiloma virus, och livmoderhalscancer analcancer samt strup och tonsillcancer.
Man har också sett att det går att minska tillväxten hos vissa hjärntumörer genom att sätta in behandling mot det vanligt förekommande viruset, Cytomegaloviruset. Cytomegaloviruset (CMV) är ett vanligt förekommande virus som finns hos 70-75 procent av den vuxna befolkningen. Vanligtvis märker man inte av viruset, utan det är vilande och ligger latent i kroppen. Men vid uppkomst av cancer verkar viruset spela en betydande roll genom att det kontrollerar många olika typer av mekanismer i cancerceller. Hjärntumörer, bröstcancer, koloncancer och prostatacancer är några cancerformer där CMV återfinns.
Bakterier och cancer
Mekanismen hos cancer orsakad av bakterier beror på att bakterier retar immunsystemet under lång tid. Immunförsvaret försöker bekämpa bakterierna men om kroppen inte bekämpa bakterierna hamnar kroppen i ett inflamatoriskt jämviktstillstånd där immunförsvarscellerna till slut blir överstimulerade och kan leda till blodcancer.
Exempel på bakterieinitierad cancer är cancer i magsäcken där man sett att magsårsbakterien Helicobakter Pylori ligger bakom många fall av magsäckscancer. Även vid tarmcancer har man sett att tarmens bakterieflora har betydelse.
Finns det en smittorisk
Normalt uppstår cancer inne i kroppen hos den enskilde individen, där sjukdomen förblir ofarlig för andra, men i de fall bakterier eller virus ligger bakom föreligger en potentiell smittorisk. Men tack vare vårt effektiva immunsystem smittar inte cancer mellan människor. Däremot kan de bakomliggande virus och bakterierna smitta mellan människor. Hepatit B och C som vid kronisk inflammation kan ge levercancer smittar bland annat via blod, sexuellt umgänge eller från mor till barn vid förlossning. Omkring fem procent av dem som smittas av hepatit B som vuxna utvecklar en kronisk virusinflammation i levern, som kan leda till levercancer.
Vid hepatit B-smitta från mamma till barn blir däremot 95 procent kroniska bärare och det är den gruppen som löper störst risk att utveckla levercancer. För hepatit C är risken att bli kroniska bärare 70 procent, oavsett ålder.
Stora geografiska skillnader
Man har sett att skillnaderna är stora i olika delar av världen när det gäller cancer som orsakas av olika infektionssjukdomar.
I utvecklade länder som Australien och Nya Zeeland fann man i en studie att andelen cancerfall kopplade till infektioner var strax över tre procent, medan andelen i Afrika söder om Sahara var närmare 33 procent.
Utifrån resultaten drar forskarna slutsatsen att det finns stora möjligheter att minska antalet cancerfall genom förebyggande arbete med vaccinationer och bättre hygien inom sjukvården i lågutvecklade länder.
Lämna ett svar