Socialt överförda sjukdomar, funktionella symptom och kultursjukdomar

Det finns flera exempel genom historien på socialt överförda rörelsesjukdomar eller som det tidigare kallades psykogen motorisk störning.

Man pratar har också pratat om funktionella symptom eller kultursjukdomar. Det handlar om att människans mentala värld är starkt präglad av andra människor.

Begreppet kultursjukdom myntades på 1990-talet av idéhistorikern Karin Johannisson för att beskriva rörliga sjukdomsbilder som tycks uppkomma i tider av snabb samhällsförändring.

Några moderna exempel är tics som sprids via youtube och tiktok. T.ex. den tyska youtubern Jan Zimmermann med över 2 miljoner följare som sänder om sitt liv med tourettes syndrom där klippen är fyllda av rörelsetics eller hojtningar som ”arsel”, ”flygande hajar” ”Heil Hitler” eller ”Du är ful”. I Kanada är den största tourette-influeraren Evie Meg med över 15 miljoner följare på tiktok.

Syftet med dessa kanaler är ofta att sprida kunskap om och öka förståelsen för tourettes syndrom men kan också bidra till att sprida tics.

Sedan Zimmermann blivit ett fenomen har psykiatrikern Kirsten Muller-Vahl vid Medizinishe Hochschule i Hannover i Tyskland fått en mängd tics-patienter som har s.k. funktionella symptom. De funktionella ticsen kan inte förklaras med några biologiska faktorer som mer traditionella Tourettes patienter kan uppvisa. Istället verkar det vara klippen på youtube och tiktok som sprider en epidemi av olika tics. I Canada har det under en period varit upp till 90% av patienterna med funktionella symptom som varit kvinnor vilket kan förklaras av att Evie Meg följs av många kvinnor.

En liknande ökning har setts i t.ex. Storbritannien, USA, Kanada, Frankrike och Danmark. Speciellt stor verkar ökningen ha varit under 2020-2021 när många sociala mötesplatser irl ställts in och många har ägnat mer tid åt sociala medier.

Inget tyder dock på att de drabbade ticsar med flit eller har något medvetet syfte, men känslor och identifikation spelar roll. Många ser upp till influerarna. De flesta patienter med funktionella symptom har också andra diagnoser som kan göra dem sårbara t.ex. ångest, depression eller autismspektrumtillstånd. Det kan också vara individer som har en mild tourettesdiagnos som mer spektakulära funktionella tics.

Det kan vara svårt att dra gränsen mellan tourettes syndrom och funktionella tics men utmärkande för funktionella tics är att de är invecklade, mer kopplade till specifika situationer och dyker upp plötsligt, ofta senare i livet istället för att utvecklas under lång tid.

Funktionella tics kan även finnas hos personer som inte stött på någon med liknande symptom men sociala medier bidrar till att sprida dessa tics. Utbrotten kallas MSMI, (mass social media-induced illness).

Men fenomenet är inte nytt. En händelse som ofta kommer på tal är ett exempel från Strausbourg, juli 1518 som då tillhörde det heliga romerska riket. En kvinna, fru Troffea, klev plötsligt ut på en gata och började dansa. Hon dansade tills hon kollapsade då hon vilade en stund och fortsatte sedan att dansa dag ut och dag in, till synes utan att kunna sluta. Efter en vecka hade beteendet spritt sig till ett trettiotal invånare i staden.
Stadsledningen och prästerskapet tänkte att problemet kanske skulle gå att lösa med med mer tillgänglighet till dans. Man bokade ett flertal danslokaler och tillkallade professionella musiker och dansare. Detta bidrog bara till att sprida fenomenet ännu mer. Som mest tokdansade omkring 400 personer i Strasbourg och ett okänt antal människor dog. Utbrottet pågick under två varma sommarmånader för att sedan sluta lika gåtfullt som det hade börjat.

Under medeltiden inträffade fler liknande utbrott inklusive ett som spreds från by till by längs floden Rhen år 1374.

Den amerikanske medicinhistorikern John Waller har menat att det handlat om en smittsam form av psykogen störning.

Det finns också fler moderna exempel. på 2010-talet svepte en våg av funktionella tics genom staden Le Roy i den amerikanska delstaten New York. I en skola med 600 elever drabbades ett tjugotal elever, främst flickor av ryckningar i olika delar av kroppen och de utstötte märkliga ljud. Miljöaktivisten Erin Brockovich kom till Le Roy för att undersöka om utbrottet kunde bero på gifter i miljön och andra forskare har sökt efter andra förklaringar men alla utom utbredd psykogen sjukdom (mass psychogenic illness, MPI) har uteslutits. Alla drabbade har också blivit av med symptomen.

Ett annat exempel som skulle kunna vara ett lite annorlunda fall av MPI (mass psychogenic illness) utspelade sig på Kuba. Strax för jul 2016 började flera anställda på USA:s ambassad i Havanna klaga på huvudvärk, yrsel, tinnitus, nedsatt hörsel, koncentrationssvårigheter och trötthet etc. Inom ett halvår var 17 personer drabbade, både kvinnor och män. Ett antal av de drabbade evakuerades till USA där två olika expertgrupper undersökte dem. En gemensam nämnare var att diplomaterna hade hört underliga malande, pipande, ringande eller susande ljud vilket ledde till misstankar om något slags hemligt ljudvapen.

Det finns dock inget belägg för att vare sig ljud, mikrovågor eller något annat osynligt ligger bakom havannasyndromet även om det sedan dess har drabbat över två hundra amerikanska och kandensiska diplomater runt om i världen.

Ett annat exempel från Sverige var familjer med apatiska flyktingbarn i början av 00-talet. Fenomenet har knappt förekommit i andra länder och det som framkommit är att vissa av barnen tvingades spela apatiska av sina föräldrar men det är inte heller omöjligt att en psykogen sjukdom kan ligga bakom vissa fall. Hur som helst har förekomsten klingat av i takt med uppmärksamheten kring fenomenet.

Bot med dessa funktionella neurologiska störningarna kan antagligen underlättas genom insikten om att besvären har sociala orsaker snarare än medicinska.

I exemplet med spridningen av funktionella tics via sociala medier så blir en del lättade när de får förklarat för sig att de inte har tourettes syndrom och hos vissa försvinner ticsen direkt då. Andra blir bra efter psykoterapi under några veckor eller månader och så finns det en liten grupp som vägrar ta till sig diagnosen och fortsätter säga att de har tourettes även om vården har uteslutit diagnosen. Vissa av dessa har egna kanaler på youtube eller tiktok där de identifierat sig med sina tics.
Det förekommer också att uppmärksamheten kring klippen kan utlösa mer eller mindre omedvetna impulser att upprepa populära tics och testa nya.

Tourettes syndrom beskrevs först av den franske neurologen Georges Gilles de la Tourette år 1884 som kallade syndromet maladie des tics (ticssjukan), d.v.s. upprepande reflexlika rörelser och vokala ljud som kan ta sig många olika uttryck.
Besvären brukar visa sig vid sju-årsåldern men kan komma flera år tidigare eller senare men före 18 års ålder enligt diagnoskriterierna.
Tidiga tecken är överdrivna blinkningar, grimaser och ryckningar som med tiden flyttar sig mot halsen och överkroppen. Ljuden kommer som regel senare. Ibland börjar det med vokala ljud och utvecklas ibland till ord eller hela meningar. Ofta avtar de under sena tonåren för att i många falll försvinna helt.

Man har dock inte lyckats ställa diagnos med någon biologisk förklaringsmodell med hjälp av ett blodprov eller avbildning av hjärnan.