När ny teknik lanseras möts den ofta av ett visst motstånd, kritik, rädsla eller t.o.m. hat. Detta är inget nytt. Redan i antikens mytologi kopplas ingenjörskonst och vetenskapliga landvinningar samman med hybris och olyckor. Ikaros, son till uppfinnaren Daidalos störtar mot döden när han med vingar fästa med vax flyger för nära solen och vingarna smälter.
Sensmoralen återkommer på 1800-talet i berättelsen Frankenstein eller den moderne Prometheus, av Mary Shelley där Vetenskapsmannen Victor Frankenstein ska skapa artificiellt liv men experimentet misslyckas, han skapar ett monster och historien slutar med katastrof och massdöd.
På andra håll stred man under 1800-talet mot de maskinella vävstolarna och ludditerna drog fram över england för att slå sönder vävstolarna som effektiviserade textilproduktionen och riskerade att göra vävarna och andra textilarbetare arbetslösa.
När den ångdrivna tryckpressen dök upp på 1800-talet kom också kritiken att det skulle göra många av tryckeriarbetarna arbetslösa. Dessutom utbröt moralpanik. De massproducerade tidningarna s.k. penny press spred sensationsjournalistik till arbetarklassen vilket ansågs urholka deras arbetsmoral.
Redan långt innan detta, på 1400-talet möttes Johann Gutenbergs nyuppfunna tryckpress oro och skepsis då munkarna riskerade att bli lata och förtappade om de inte längre behövde utföra det mödosamma arbetet att skriva av bibeln och andra religösa texter för hand.
Idag handlar mycket av kritiken mot teknikutvecklingen om ökad övervakning och kontroll och det finns exempel på personer som blivit misshandlade både för att de använt drönare och även de s.k. google glas som ger användaren en skärmbild dirkt i synfältet, men även möjliggör inspelning av allt som användaren ser.
Men diskussionen om arbetarnas överflödighet och att maskinerna ersätter mänskligt arbete är också högaktuell i en tid när mer än 50% av alla arbeten inom några tiotals år kan komma att ersättas av robotar, artificiell intelligens och automatisering. Men även tankarna om hotet att maskinerna kommer att förgöra oss kommer tillbaka här. Och tankarna är inte nya. I artikeln med rubriken ”Darwin among the machines” publicerad 1863 i den nyzeeländska tidningen The press beskrev författaren Samuel Butler hur maskinerna likt livsformerna enligt Darwins evolutionsteori genomgick en sorts evolution, en konstant utveckling mot allt komplexare tillstånd tills maskinerna skulle bli så intelligenta att de överträffade människan och förslavade henne.
Varningarna hörs även idag och på forskningsinstitutet Future of life institute i Boston har den svenska fysikprofessorn Max Tegmark samlat några av forskarvärldens största stjärnor för att gemensamt undersöka hur det går att dämpa det hot som utvecklingen av AI medför.
Utgångspunkten är att teknikutvecklingen inte går att hejda utan att vi måste lära oss hur vi ska hantera den så att den inte förgör oss.
Lämna ett svar