Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år och ligger bakom ett flertal allvarliga sjukdomar. Kopplingen mellan hjärt-kärlsjukdomar och luftföroreningar är känd sedan länge men ny forskning visar även på samband mellan luftföroreningar och demens och även psykiska sjukdomar.
Vad är luftföroreningar?
Luftföroreningar definieras som gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Orsaker till luftföroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon samt förbränning av kol och trä.
De viktigaste luftföroreningarna är kväveoxider (ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), svaveldioxid, marknära ozon, polyaromatiska kolväten (PAH) och andra aerosoler (små partiklar).
Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas. Dessa partiklar, så kallade PM (particulate matter), kan ha olika storlek och är därmed olika farliga vid inandning.
- PM2,5 är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer i diameter. Dessa kommer främst från förbränning från trafik och industrier.
- PM10 är grövre partiklar, upp till 10 mikrometer i diameter, som till största delen kommer från slitage av vägbanan, till exempel på grund av dubbdäck.
– Vi vet sedan tidigare att patienter med stroke (den typ som består av mikroproppar i hjärnan) får skador på hjärnan som kan leda till demens. I studien kunde vi statistiskt se just det, att en av vägarna till demens är via hjärt-kärlsjukdom och stroke. Risken för demens visade också ett starkare samband vid lägre halter och planade av vid högre nivåer.
Koppling mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdomar
I en stor studie som omfattar drygt 137 000 deltagare från sex olika kohorter i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland som följdes under i genomsnitt 17 år såg forskarna ett samband mellan akut kranskärlssjukdom och långvarig exponering för små partiklar i luften.
Man såg att mängden kvävedioxid var kopplat till ökad risk för kranskärlssjukdom. För varje 10µg/m3 ökning av kvävedioxid i luften sågs en 4-procentig ökning i risken att insjukna i kranskärlssjukdom. Studien kan dock inte fastställa några orsakssamband.
Forskarna kunde inte se några säkra tröskelvärden under vilka halterna av luftföroreningar är ofarliga för hjärt-kärlhälsan. Negativa effekter av små partiklar och kvävedioxid sågs även när analyserna begränsades till deltagare som utsattes för halter som är lägre än WHO:s och EU:s gränsvärden (10 respektive 25 µg/m³ för PM2,5 och 40 µg/m³ för NO2).
luftföroreningar och risken för stroke
I en ny, stor europeisk studie publicerad i The lancet, där forskare vid Karolinska institutet samarbetat med bland annat Helmholtz Zentrum München, följdes totalt 137 000 personer från sex olika studier i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland under i genomsnitt 17 år. Det visade sig att risken att drabbas av stroke ökade med 10 procent för varje ökning på 5 mikrogram per kubikmeter av små partiklar i luften vid bostaden. Forskarna såg också en koppling mellan ökad risk för stroke och mängden kvävedioxid och sotpartiklar.
En annan studie ledd av Petter Ljungman som publicerats i Environmental Health Perspectives, visar att en tydlig riskfaktor för att utveckla stroke är sotpartiklar från trafiken. I studien följde man 115 000 personer boende i Stockholm, Göteborg och Umeå. Detta har visats även i tidigare studier gjorda i mer förorenade städer, men risken finns även vid låga nivåer som de som finns i Sverige.
Vad man sett är alltså att det viktigt att samhället jobbar på att få ner halterna till så låga nivåer som möjligt. Det kan vara så att känsliga individer drabbas redan vid låga nivåer.
Koppling mellan luftföroreningar och demens
Studier har visat att det finns en koppling mellan den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid ett bostadsområde och risken för att utveckla demens.
I en studie ledd av Anna Oudin vid Umeå Universitet kunde man se att 16 procent av demensfallen kunde ha trafikföroreningar som bidragande orsak. Man såg ett statistiskt samband också vid förhållandevis låga värden.
Studien gjordes genom att jämföra data från personer som ingår i en befintlig studie, Betulastudien som pågått i Umeå sedan slutet av 80-talet.
Man har sett liknande resultat från flera andra länder, och även labbstudier som stöder sambandet.
Koppling mellan luftföroreningar och användning av psykofarmaka
I en annan studie undersökte Anna Oudin kopplingen mellan föroreningshalterna i olika bostadsområden med mängden uttagen psykofarmaka hos barn och unga upp till 18 år.
Man såg tydliga samband mellan mängden luftföoreningar och uttag av två grupper av psykofarmaka, bland annat medicin mot ADHD, antidepressiva och sömnmedel. Det är dock svårt att avgöra om det finns ett orsakssamband eller om någon annan faktor t.ex. stress eller buller orsakar problemen och är korrelerat till både uttag av psykofarmaka och luftföroreningar.
Man vet dock att luftföroreningar troligen kan orsaka inflammation i kroppen och orsaka oxidativ stress, vilket kan leda till en rad olika sjukdomar.
Luftföroreningar och för tidig död
Världshälsoorganisationen WHO gör bedömningen att omkring 7 miljoner människor dör i förtid varje år världen över, på grund av förorenad luft utomhus och inomhus.
– Även vid förhållandevis låga halter, som de vi har i Sverige, så kan man se en ökad sjuklighet och fler döda de dagar när halterna är höga, och människor som bor i områden med sämre luft har större risk att dö i förtid även i Sverige. Man uppskattar att cirka 5 000-8 000 människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av dålig luft.
WHO har satt snävare gränsvärden för luftkvalitet
Nyligen kom Världshälsoorganisationen, WHO, med nya riktlinjer för luftkvalitet. Bland annat sänktes det högsta riktvärdet för genomsnittlig halt av kvävedioxid från 40 till 10 mikrogram per kubikmeter luft.
Även EU håller på att se över sina riktvärden för luftkvalitet, något som skulle få större effekt i praktiken, eftersom dessa inte bara är rekommendationer som de som WHO ger, utan bindande.
– EU:s riktvärden ligger betydligt högre än WHO:s. Till exempel så ligger gränsen för små partiklar, PM2,5, på 25 mikrogram per kubikmeter, medan WHO:s rekommendation har sänkts från 10 till 5 mikrogram.
Så mäts luftföroreningar
En del studier använder sig av uppmätta halter av luftföroreningar i olika bostadsområden. Detta görs ofta för att kunna studera sjuklighet och dödlighet från dag till dag och se om det finns ett samband, till exempel att dödligheten ökar de dagar då halterna av partiklar är höga.
Andra studier använder sig av modellerade halter av luftföroreningar, det vill säga modeller för hur luften är baserat på på mätningar och emissionsdatabaser med information om utsläppskällor, såsom vägar, fabriker, kaminer m.m. och på spridningsmönster/väderfaktorer.
I Sverige samlar SMHI in värden för luftförereningar, utom i Stockholm där Stockholms miljöförvaltning sköter detta.
Läs mer:
Naturvårdsverket ämnesområde Luft
EMEP – övervakningsprogrammet inom luftvårdskonventionen
Här kan du se halterna i luften just nu:
Lämna ett svar