Vi har ju lärt oss att undvika ämnen som är giftiga. Men det finns ett fenomen som kallas hormesis. Låga doser av kemiska gifter kan i vissa fall ge en postiv biologisk reaktion och vara nyttigt för individen. Medan samma ämne är livshotande, i högre doser.
Fenomenet kallas Hormesis och är känt sedan länge, men mycket kunskap saknas inom området.
Det var en tysk farmakolog, Hugo Schulz, som först beskrev fenomenet år 1887. Han fann att ett desinfektionsmedel som i stora doser dödar jästceller, faktiskt stimulerade jästtillväxten när det gavs i små doser. Antagligen är fenomenet känt även sedan tidigare inom traditionell medicin. Kanske härrör talesättet ”Vad inte förstör mig gör mig starkare” som myntades av Friedrich Nietzsche härifrån.
Mekanismen för hormesis verkar vara överkompensation för att återupprätta homeostas och för att anpassa sig till en utmanande miljö.
Man kan dra paralleller till hård fysisk träning. Träningen gör dig inte direkt dig starkare – det faktiskt försvagar kroppen på kort sikt och friger en kaskad av destruktiva molekyler ( fria radikaler ) som kan skada vävnader. En studie från 2005 av ungerska forskare har föreslagit att den biologiska mekanismen i kroppen är att kroppen reagerar på denna situation genom att producera mer antioxidanter, initiera DNA-reparation, bygga upp muskelmassan och allmänt bromsa åldrandeprocessen. Resultatet under de närmaste timmarna eller dagarna är starkare muskler och en friskare kropp.
Växter innehåller också ofta giftiga ämnen för att kunna försvara sig mot angripare. Fytokemikalier – de föreningar som ger frukt och grönsaker deras ljusa färger – är t.ex. giftiga kemikalier som växter har utvecklat som ett försvar mot svamp och skadedjur. Dessa är sannolikt milt giftiga för människor också , men i de låga koncentrationer som finns i vanliga livsmedel får de istället en stimulerande effekt och resultatet kan ofta ge en lägre risk att drabbas av cancer , hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar. Kanske har effekten uppkommit för att ta död på växtens verkliga fiender, men gynna dem som kan hjälpa till att sprida växtens fröer.
Visserligen kan man säga att alla ämnen är giftiga i tillräckligt hög dos. Vatten är ju naturligtvis livsviktigt för oss, men man kan t.ex. dö om man dricker en för stor mängd vatten (flera liter) under en kort tidsperiod (någon timma).
När det gäller andra substanser så blir motsatsförhållandet tydligare. Etylalkohol är verkligen ett toxin som orsakar vävnadsskada och celldöd vid höga doser. I lägre doser har det däremot setts kunna öka antioxidantaktivitet. Detta kan förklara varför många studier har funnit viss kardiovaskulär nytta med en måttlig alkohol.
Hormesis skulle också kunna hjälpa till att förklara varför människor som lever ansträngande liv med massor av måttliga fysiska utmaningar kan vara friskare och leva längre än de i mer bekväma livsförhållanden. En studie från år 2008 med titeln ”hormesis in Aging” från avdelningen för molekylär biologi vid Århus universitet i Danmark har föreslagit att ”enstaka eller mångfaldig exponering av låga doser av annars skadliga ämnen, såsom bestrålning, matbegränsning, värmestress, fria radikaler har en effekt som motverkar åldrande och förlänger livet.
För att kunna kontrollera processen för hormesis av kemiska ämnen behöver dock doserna vara mycket noggrant kontrollerade, ta hänsyn tilll blandningseffekter av toxiner etc, så det finns fortfarande en hel del som återstår att ta reda på.
Lämna ett svar