En studie som analyserat kostvanorna hos fler än 100 000 deltagare visade på en koppling mellan sockersötade drycker och cancer.
Sockersötade drycker kan bidra till en rad hälsoproblem. I dag finns det tillräckligt med studier och data för att fastställa en koppling mellan sockersötade drycker och en ökad risk för övervikt, högt blodtryck, diabetes typ 2 (en koppling som kvarstår även efter det att man justerat för övervikt) och att dö av hjärt- och kärlsjukdomar. Man har även sett misstankar om en koppling mellan sockersötad dryck och cancer. Övervikt är en riskfaktor för många typer av cancer, och det finns starka kopplingar mellan sockersötad dryck och övervikt. Därför är det inte ett ologiskt resonemang att dra kopplingar mellan sockersötad dryck vidare till cancer.
Utöver risken för övervikt och hur lätt det är att hälla i sig stora mängder kalorier när man dricker dem, kan man också tänka sig andra mekanismer som påverkar risken för cancer, som fettlever och insulinresistens.
Kopplingen mellan sockersötad dryck och cancer är mycket mindre undersökt än de tidigare nämnda, väletablerade kopplingarna. Det finns väldigt få prospektiva studier på området, alltså studier som tar en del av befolkningen och följer den månader eller år in i framtiden i stället för att titta på vad den gjort tidigare.
Men en omfattande prospektiv kohortstudie undersökte just kopplingarna mellan intag av sötade drycker och risken för cancer. Den hade ett stort deltagarunderlag och detaljerade uppgifter om kostintag och kostvanor.
Underlaget är hämtat från den internetbaserad kohortstudie vid namn NutriNet-Santé i frankrike som undersöker kopplingar mellan kostvanor och befolkningens hälsa.
Deltagarna i NutriNet-Santé-studien fick besvara fem frågeformulär om sina kostvanor, sin fysiska aktivitet, sin allmänna hälsa, sina sociodemografiska förhållanden och sin längd och vikt.
Var sjätte månad rapporterade de sin vikt och sin kosthållning. Deltagarna dokumenterade vad de åt under tre dagar, två veckodagar och en helgdag, över en tvåveckorsperiod. Den informationen skickade de sedan in i form av ett standardiserat frågeformulär.
Hur man samlade in informationen
När de fyllde i kostformulären, hade de 97 olika typer av drycker sötade med socker och 12 olika typer av drycker sötade med artificiella sötningsmedel att välja på. Definitionen av sockersötad dryck var alla drycker som innehöll mer än 5 % av kolhydrater i form av sockerarter. Både tillsatt socker och fruktjuice med 100 % fruktråvara utan tillsatt socker räknades dit. Det handlade med andra ord om allt från läsk och saft till ren fruktjuice till sockersötade varma drycker som söta téer till sportdryck till energidrycker sötade med socker. Dessa drycker delade man sedan in i två undergrupper, en för alla drycker med tillsatt socker och en grupp för juice med bara naturligt förekommande socker. I genomsnitt innehöll dessa drycker strax under 11 gram socker per 100 gram vätska.
Till de artificiellt sötade dryckerna hörde helt enkelt alla typer av lightläsk, lightsaft och alla andra typer av drycker sötade med konstgjorda sötningsmedel istället för med socker.
När det gäller studier där deltagarna själva ska rapportera vad som händer och vad de gör, finns det alltid stora felkällor som påverkar resultaten. Den här studien hade dock ovanligt noggranna kontroller. Till exempel bjöd forskarna in deltagarna för kliniska mätningar och kontroller av bland annat vikt och kroppsfettmängd på sjukhus. Hela 15 637 stycken utnyttjade den möjligheten. Sådana kontroller stärker säkerheten hos deltagarnas självrapportering av sin viktstatus avsevärt.
Deltagarna fick själva uppge alla hälsorelaterade händelser de råkade ut för via ett årligt frågeformulär. Utöver det fick de specifika kontrollformulär var tredje månad och kunde ta kontakt på egen hand närsomhelst de önskade. Läkare kontrollerade alla rapporterade cancerfall och granskade patientjournalerna.
Eftersom NutriNet-Santé-studien är uppkopplad mot franska försäkringssystemet och dödsfallsregistret kunde forskarna komplettera informationen om deltagarnas cancerrelaterade hälsa och eventuella dödsfall, även om deltagarna själva underlåtit att rapportera något.
Analys av resultaten
Forskarna analyserade resultaten från NutriNet-Santé-studien i relation till hälsorapporterna för att se om deltagare som drack mer sockersötade eller artificiellt sötade drycker vid studiens början utvecklade cancer i större utsträckning.
De tog hänsyn till en rad confoundingvariabler, det vill säga faktorer som kan påverka resultaten. Bland dessa hittar vi ålder, kön, utbildning, BMI och fysisk aktivitet. Forskarna tog också hänsyn till andra dietära faktorer bortom söta drycker, som deltagarnas kaloriintag, alkoholintag och deras frukt- och grönsakskonsumtion.
Andra hälsorelaterade faktorer som diabetes typ 2 och ifall det förekom cancer i familjen inkluderades också in analysen. När de analyserade bröstcancer specifikt, tog forskarna även hänsyn till variabler som antalet födda barn, om deltagarna passerat klimakteriet och eventuellt bruk av hormonella preventivmedel, alla faktorer kopplade till risken att utveckla bröstcancer.
Resultat
101 257 personer deltog i studien. 79 724 kvinnor och 21 533 män med en medelålder på 42,1 år. Uppföljningsperioden varade i genomsnitt fem år. Under den tiden fick 2 191 stycken en cancerdiagnos, varav 693 var bröstcancer, 291 prostatacancer och 166 tarmcancer.
Det genomsnittliga intaget av sockersötade drycker var 93 ml per dag. De deltagare som drack mest sockersötad dryck klunkade i genomsnitt i sig 186 ml per dag.
Efter det att forskarna tagit hänsyn till alla andra tänkbara påverkande faktorer, fann de en koppling mellan ett högt intag av sockersötad dryck och risken att drabbas av cancer.
Varje extra 100 ml sockersötad dryck innebar 18 % högre risk för att drabbas av cancer i allmänhet. Dessutom innebar samma mängd 22 % ökad risk för kvinnor att drabbas av bröstcancer. Både konsumtionen av drycker med tillsatt socker och ren fruktjuice var kopplad till en ökad risk för cancer i allmänhet. Man såg däremot inte några kopplingar mellan söta drycker och risk för prostatacancer eller tarmcancer.
Ingen koppling mellan lightläsk och cancer
När det gäller lightläsk och andra artificiellt sötade drycker såg man ingen koppling till cancer överhuvudtaget. Förvisso drack deltagarna mindre av artificiellt sötade drycker än av sockersötade. Det gör observationen mindre säker statistiskt sett.
Mekanismer
Vilka orsaker kan ligga bakom den här observerade riskökningen?
Vi vet att sockersötad dryck är direkt kopplad till viktuppgång och övervikt. Övervikt i sin tur är kopplat till ett flertal typer av cancer. I den här studien kvarstod dock riskökningen efter ett antal justeringar för BMI och viktökning. En ökad risk för övervikt förklarar säkert åtminstone delvis en högre risk för cancer. Resultaten från den här studien antyder dock att övervikt inte är den enda faktorn som kopplar sockersötade drycker till cancer.
Flera studier pekar på att sockersötade drycker kan bidra till större mängder av så kallat visceralt fett. Det är fett inuti bukhålan och kring organen. Visceralt fett skulle kunna öka cancerrisken genom att påverka frisättningen av adipokiner från fettvävnaden och genom att förändra cellernas signalvägar. Resultaten från den här studien visade på en koppling mellan sockersötade drycker och mer visceralt fett. Det är alltså en tänkbar mekanism.
En annan bidragande mekanism skulle kunna vara den stora glykemiska belastning sockersötade drycker åstadkommer. Det skulle kunna leda till kroniskt höga insulinnivåer och systemiska inflammationer. Båda dessa tillstånd är kopplade till risken för ett flertal typer av cancer.
Även kemikalier i läskedrycker skulle kunna vara en faktor. Ett exempel är 4-Metylimidazol, som de stora tillverkarna använder som en del av sockerkulören i coladrycker. Det är en organisk förening som är klassad som cancerframkallande hos råttor och möjligen cancerframkallande hos människor.
Lämna ett svar