Hormoner är kemiska signalmolekyler som bildas på ett ställe, vanligtvis i någon av kroppens endokrina körtlar och som skickas ut i kroppen med blodet för till olika målceller. Målcellerna har specifika receptorer för hormonet och när hormonet binder in till receptorn sker en reaktion i cellen, t.ex. aktivering eller inaktivering av cellens egna enzymer eller öppning av jonkanaler i cellmembranet.
Hormonernas uppgift är att kommunicerar med cellerna i kroppen och beroende på hormonets sammansättning stimulera eller bromsa en viss process som cellen har behov av.
De endokrina organen (körtlarna) i kroppen som producerar hormonerna är bl.a. hypofysen sköldkörteln, bukspottkörteln, tallkottkörteln, njurarna, binjurarna, äggstockarna, testiklarna.
Endokrinologi = läran om hormoner
Hormoner har visat sig påverka de flesta processerna i kroppen och har därmed en väldigt viktig funktion att fylla. Hormonproduktionen kan påverkas av såväl vår kost, fysiska aktivitet och vårt mentala och känslomässiga tillstånd.
Kroppen har som uppgift att vara självbalanserande i sin hormonreglering och försöker alltid hålla rätt hormonnivå i kroppen. Ändå kan hormonobalans föreligga vilket kan leda till följdsjukdomar.
När obalanser inträffar t.ex. vid förhöjd produktion av ett hormon kan receptorernas känslighet för olika hormoner påverkas vilket kan innebära att cellernas receptorer blir mer resistenta mot hormonet. Detta kan i sin tur medföra att det behövs mer av hormonet för att upprätthålla samma nivå i cellen.
Balansering av hormonnivåer kan alltså ske både genom att stimulera kroppens naturliga hormonproduktion eller tillförsel av ämnen utifrån, men om man tillför ett hormon utifrån så riskerar det att ytterligare hämma den egna produktionen av hormonet.
Exempelvis kan kroppsbyggare som tar tillskott av testosteron skapar ett sådant överskott att testiklarna slutar producera testosteron själv, detta kan då leda till impotens och sterilitet.
Ett annat exempel är insulinresistens som uppstår när de målcellernas receptorer för hormonet insulin minskar i aktivitet, vilket tros bero på att en överproduktion av hormonet insulin och får till följd att receptorerna minskar i aktivitet för att kroppen vill bibehålla balansen. Kroppen kan i detta fall komma i en ond cirkel, med allt färre receptorer och en allt större produktion av insulin.
Receptorerna kan öka sin känslighet för olika hormoner om nivån av hormonet varit låg en längre tid och inte någon överkompensation skett. En mindre mängd av hormonet (eller kompensationen för hormonet genom olika substanser) behövs då för att uppnå balans igen. Men så fort överkonsumtion av hormonet sker kan cellerna bli mer resistenta mot hormonet vilket innebär att allt mer hormon måste tillföras för att uppnå hormonbalans igen.
Viktiga hormoner och signalsubstanser
Det finns ett 50-tal hormoner i kropen. Här listas några av de vanligaste/viktigaste hormonerna:
Insulin
+ Reglerar blodsockernivån neråt, bygger upp muskler. Lagrar glykogen och fett
Funktion:
Sänker blodsockernivåerna och lagrar in energi i cellerna i form av glykogen. Behövs för omsättning av näringsämnen och lagring och förbränning av fett. Obalanser i produktion och upptag av insulin kan leda till diabetes.
Insulinet har som funktion att sänka blodsockerhalten. När blodsockret har nått en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, du känner dig då hungrig. Du kan också börja känna dig trött, få sötsug, tappa koncentration samt bli lättirriterad, vilket är en följd av lågt blodsocker (hypoglykemi). När du ätit så höjs blodsockret igen. Insulin utsöndras när blodsockrets höjts. Insulinets funktion är att få cellerna att öppna upp sig att ta emot glukos och få musklerna och levern att tillverka och lagra glykogen av kolhydraternas glukos. Glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen eller omvandlas till glykogen lagras som fett.
Insulin tillverkas i Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Zink behövs för produktionen av insulin. Krom och vitamin B7 (biotin) förbättrar insulinkänsligheten och behövs för att insulin ska fungera optimalt.
Fysisk träning förbättrar insulinproduktionen och insulinkänsligheten.
Alkohol kan skapa lågt blodsocker vilket triggar i gång kroppens normala insulinproduktion.
GLP-1
Hormonet GLP-1 är en glukagonlik peptid som produceras i tarmen efter man ätit och stimulerar produktionen av insulin. GLP-1 har även förmågan att öka känsligheten för insulin, samt minskar produktionen av glukagon som i sig fungerar blodsockerhöjande. GLP-1 ökar även utsöndringen av GABA från nerverna. GLP-1 bryts dock snabbt ner i kroppenav enzymet dpp-4.
IGF-1
Hormonet IGF-1 är också viktigt för insulinet.
Glukagon
Funktion:
Höjer blodsockernivåerna, bryter ner muskelmassa, fett och glykogen (kolhydratdepåer i lever och muskler).
Glukagon aktiveras när blodsockernivåerna sjunker och frigörs under svält och hård fysisk träning. Glukagon frisätter sockerreserverna (glykogen) i lever och muskler (aminosyrorna bryts ner till glykogen), samt tar av reservlagren av kroppsfett och gör om glycerolet i fettet till glykogen samt omvandlar fettet till ketoner som kroppen och hjärnan kan använda som bränsle. Först tar kroppen från glukogenlagret, sen från fettlagret och musklerna. Glukagon och insulin har motsatt verkan på blodsockernivån.
Glukagon bildas i Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Protein anses stimulera glukagonutsöndringen, på liknande sätt som fett samt låg insulinhalt gör. Insulin i höga doser hindrar produktionen av glukagon.
DHEA – dehydroepiadrosteron (produceras av binjurebarken)
Funktion:
Är moderhormonet i produktion av andra binjurehormoner, exempelvis östrogen och testosteron. Är bra för Immunförsvaret, skapar antikroppar, påverkar åldersrelaterade sjukdomar. Främjar förbränningen av fett samt muskeluppbyggnaden.
DHEA är det hormon som kroppen har mest av i blodet. Redan i 25-års åldern börjar DHEA avta med ca 2 % per år. Brist på DHEA kopplas därför till åldersrelaterade sjukdomar. DHEA har även förmågan att både bränna fett samt bygga upp muskler.
DHEA är ett förstadie till stresshormon som kortisol, adrenalin och noradrenalin och minskar därför när dessa utsöndras.
Det har visat sig att man kan öka nivån av DHEA genom yoga och meditation.
Kortisol (produceras av binjurebarken)
Funktion:
Stresshormon. Frigör energi till kroppen och ökar uthålligheten. Höjer blodsockernivåerna genom att omvandla fett och proteiner till glukos. Bryter ner muskelmassa, bryter ner fett och glykogen. Verkar antiinflammatorisk.
Kortisol utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen, vid svält, lågt blodsocker eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också vid tillfällig stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt vid lågt blodtryck.
Nivåerna av kortisol ökar normalt mellan kl 4 – 10 på morgonen och är normalt högst kl 6 – 8. Detta hjälper din kropp att vakna till. Kortisolnivåerna är även högre efter fysisk träning.
Höga halter av kortisol som kan vara i omlopp vid långvarig stress anses kunna försämra minnet och koncentrationsförmågan, försvaga immunförsvaret, hämma uppbyggnaden av bindväv och kan göra matsmältningen mindre effektiv. Därför är vikten av återhämtning och avstressning så viktig när du tränar mycket bl.a. för att musklerna ska kunna repareras!
Medan kortvarig kortisolutsöndring är fettförbrännande så verkar långvarig kortisolutsöndring som kan ske vid längre stress kunna leda till motsatsen, fetma kring buken genom att insulinproduktionen höjs. Höga halter av kortisol kan även leda till en minskad insulinkänslighet samt en ökad insulinresistens, se även insulin. Stressade personer har därmed svårare att gå ner i vikt. Höga halter av kortisol leder även till sämre muskleuppbyggnad då proteinsyntesen blir sämre.
Sömnsvårigheter, stress , depression och utbrändhet samt utarmning av vitaminer och mineraler är några symptom som kopplas till långvarig stress. Vid långvarig stress kan till sist binjurarna bli så utmattade att det leder till att produktionen av kortisol minskar ytterliggare, vilket i sin tur leder till energibrist eftersom det inte finns tillräckligt med kortisol för att hålla uppe blodsockernivån.
Kortisol, insulin och glukagon har påverkan på varandra. Kortisol dominera över insulin och glukagon och insulin över glukagon. Detta innebär att din fettförbränning som styrs av glukagon inte kommer aktiveras när kortisol och insulin är aktiverat. Dvs. vid stress och höga blodsockernivåer. För män sänks testosteron vid långvariga höga kortisolvärden. För kvinnor blockerar höga kortisolvärden östrogen.
Bra sömn, avslappning, vila samt lättare fysisk träning sänker nivåerna av kortisol.
Adrenalin och noradrenalin (produceras av binjuremärgen)
Funktion:
Bryter ner glykogen och fett. Reglerar blodsockernivån uppåt.
Frigör extra energi till kroppen genom att frigöra lagrat glykogen till glykos och har därför en liknande funktion som hormonet glukagon. Sparar muskelmassan i motsats till stresshormonet kortisol.
Vid kamp, försvar eller plötslig alarmberedskap så frigörs stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Energin omfördelas i kroppen så att musklerna får mer, detta sker genom att blodsockret och blodfettsyrorna höjs. Blodet omfördelas även så att musklerna får mer medan magsäcken, tarmarna och huden får mindre. Blodtrycket höjs och hjärtat pumpar fortare, syresupptagningsförmågan stegras, vakenheten blir större. Pupillen vidgas för att förstärka synförmågan.
Noradrenalinet är viktig för vakenheten, skapar entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Även bra för aptiten och reglering av sömnen. Brist på Noradrenalin kan innebära håglöshet, koncentrationssvårigheter och svåra depressioner. Förhöjda värden av noradrenalin ofta förekommande vid långvarig stress med kortisolpåslag kan ge stark ångest, hjärtklappning, svårigheter att andas, panikattacker och mani.
Fysisk träning ökar adrenalinet i kroppen och ökar därmed fettförbränningen. Även kaffe stimulerar adrenalinutsöndringen.
Grelin
Grelin är det hormon som startar själva hungerprocessen. När du äter godis och läsk så frigörs mer Grelin. Hormonet grelin skapar ökat sötsug och hunger. Det är därför du gärna äter mer sötsaker än vad som är bra när du en gång har börjat småtugga godis. Sockret gör även att blodsockret höjs och att insulin utsöndras i kroppen, vilket påverkar hungerkänslorna i sig När du blir mätt tar mättnadshormonet Leptin sen över och dämpar dopaminet och grelinet.
Melatonin
Melatonin är ett hormon som reglerar din sömn. Melatonin produceras av tallkottkörteln/epifysen av aminosyran tryptofan. Melatonin finns även i valnötter. Att vistas i dagsljus under dagen påverkar så att produktionen av melatonin blir högre på natten. Vid sömnrubbningar kan produktionen av melatonin vara störd vilket i sin tur kan bero på låg halt av serotonin. Melatonin anses motverka fetma.
Endorfin
Endorfin är ett peptidhormon som tillverkas i CNS och i hypofysen. Endorfin är kopplat till fysiskt välbehag, eufori och lust- och lyckokänsla. Det minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkningen av vävnader, sänker blodtrycket, bra för tarmarnas funktion och påverkar temperaturregleringen i kroppen. När du har mycket endorfiner i din kropp känner du dig full av energi, och sömn- och hungerkänslor dämpas.
Minskar nivåerna av endorfiner minskar smärttoleransen, du kan känna dig depressiv, mer impulsiv, får en ökad offermentalitet, sämre medkänsla samt känner ett ökat sötsug och sug efter snabba kolhydrater.
Endorfiner har kemiska likheter med opium och morfin. Namnet endorfiner kommer av endogena morfiner, vilket betyder kroppens eget morfin. Det finns ett 20 tal olika endorfiner indelade i 3 grupper. α-endorphin, β-endorphin, and γ-endorphin. Olika enzymer bryter sakta ner endorfiner när de har aktiverats, något som gör att endorfiner måste ombildas igen.
Endorfiner aktiveras när du skrattar, när du känner harmoni, lycka och glädje, är förälskad, lyssnar på musik, vid hård fysisk träning, yoga, meditation, kroppsberöring, massage och sex. Intressant är att även mat, särskilt snabba kolhydrater men även choklad och fet mat aktiverar smärtstillande endorfiner, då studier har visat att den fysiska och känslomässiga smärtan minskar vid matintag.
Smärtstillande endorfiner aktiveras och dämpar smärtan när man skadat sig genom att blockera smärtsignalerna till det centrala nervsystemet. Vid intag av overksamma ”smärtstillande” medel har det visat sig att kroppen själv kan höja produktionen av endorfiner för att uppnå en smärtlindrande effekt vilket ger en Placeboeffekt.
Du kan öka kroppens produktion av endorfiner genom att regelbundet ha ett meningsfullt utvecklande socialt umgänge. Genom att medvetet träna upp din mentala och psykiska hälsa till att du blir mer positiv, lycklig och mer rofylld och lär dig njuta av livet på ett bättre sätt kan du även öka kroppens produktion av endorfiner!
När du klarar svårare utmaningar och vid fysisk träning kan kroppen först svara med att producera stresshormonet adrenalin för att sen producera endorfiner vilket kan ge en känsla av ett lyckorus.
Träningsnarkomani (träningsberoende) som kan förekomma vid regelbunden fysisk träning innebär att din psykiska hälsa blir beroende av att din kropp producerar endorfiner, om du inte får träna känner du abstinens!
Oxytocin
Funktion:
Belöningshormon som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest. Förbättrar näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten av sår, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet, motverkar depressioner.
Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt umgänge, dans. Även yoga och meditation frigöra oxytocin.
Oxytocin minskar stresshormonet kortisol. Närhet, massage och kroppslig beröring kan därför motverka och minskar stress.
Testosteron (produceras av främst i testiklarna, samt i binjurebarken)
Funktion:
Manligt könshormon. Behövs för könsdriften, immunförsvaret, längdtillväxten, skelettet och benstommen. Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett. Främjar förbränningen av kroppsfett samt behövs för muskeluppbyggnaden, är därtill bra för minnet. Bidrar till fysisk och psykisk hälsa.
Vid brist på testosteron minskar muskelmassan. Testosteron bildas av progesteron och DHEA.
Testosteron kopplas till det manliga känslolivet och sexualdriften medan östrogen är viktigare för kvinnor. Testosteron är ett manligt könshormon som ger skäggväxt, basröst m.m. i puberteten. 90 % av mannens testosteronet tillverkas i testiklarna.
Testosteron styr även kvinnans sexdrift till stor del. Kvinnor har egen produktion av testosteron, men bara ca 10 % av mannens produktion. För kvinnor är produktionen högst kring ägglossning samt lägst innan och efter menstruation. Testosteronnivån minskar för kvinnor som kommer i klimakteriet. Vid intag av alkohol ökar mängden testosteron hos kvinnor men är relativ oförändrad eller minskar hos män. Vid stort intag av alkohol så minskar testosteronnnivåerna. Rökning är inte bra för testosteronproduktionen.
Studier finns på att för lågt eller allt för högt fettintag i kosten kan hämma testosteronproduktionen. Enkelomättade och fleromättade fetter, men även mättade fetter ökar produktionen av testosteron.
Testosteronproduktionen minskar normalt när man blir äldre, vanligtvis efter 50 års åldern, men det är individuellt och många män har kvar en hög produktion av testosteron högt upp i åldrarna.
Symptom på brist på testosteron är förlust av muskelmassa, ökade kroppsfetter, nedstämdhet, låg sexlust, depression, trötthet och slöhet. Även bukfetma, övervikt, högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, det metabola syndromet och diabetes typ-2 har en koppling till lågt testosteron.
Zink ökar produktionen av testosteron. D-vitamin är viktigt, något som bidrar till att öka sexlusten på sommaren. A-vitamin, E-vitamin, C-vitamin och Vitamin B3 och Vitamin B6 anses även viktiga för produktionen av testosteron. Lök och vitlök innehåller Allicin som är bra för testosteronproduktionen. Även örten Ashwaganda ökar testeronproduktionen.
Snabba kolhydrater höjer nivåerna av insulin vilket minskar produktionen av testosteron. Fasta och detox kan öka produktionen av testosteron de första dygnen för att sen minska.
Undvik långvarig stress och se till att få god sömn då detta påverkar produktionen av testosteron. Stress ökar produktionen av kortisol något som minskar testosteronnivåerna. Testosteronnivåerna kan vara ca 30 % högre på mornarna.
Fysisk träning ökar testosteronproduktionen i kroppen och förbättrar i sin tur fettförbränningen. Styrketräning är väldigt bra, vilken ökar både testosteronproduktionen samt produktionen av tillväxthormoner. Ju tyngre desto bättre.
Håll träningspassen mindre än 1.5 h annars tappar man effekten av ökad testosteronproduktion till förmån för utsöndring av kortisol istället.
Serotoninnivåerna i din kropp påverkas av nivåerna av testosteron. Styrketräning bidrar därför även till en känsla av lugn.
Minskad andel kroppsfett ökar halten testosteron. Övervikt ökar halten östrogen vilket motverkar testosteronnivåerna.
Ett gott självförtroende, ekonomisk framgång och en dominant ledarställning ökar halten av testosteron.
Östrogen (produceras av främst i äggstockarna, samt i binjurebarken
Funktion:
Kvinnligt könshormon, hjälper bl.a. menstruationen samt möjligheten att kunna bli gravid. Främjar förbränning av fett före glykogen.
Östrogen ger kvinnan de kvinnliga formerna och de typiska kvinnliga funktionerna. Om män kan få bukfetma av testosteron vid för stort energiintag utan motion så fungerar östrogen på det viset att kvinnor får fettansamlingen kring rumpa och lår istället vid för stort energiintag och för lite fysisk aktivitet. Vid fysisk träning förbrukar kvinnor mera fett än män, detta beroende på att östrogenet sparar på glykogenanvändning från muskler och använder mer kroppsfett istället. Denna effekt verkar öka vid högre östrogennivåer. Kortisol kan hämma produktion av östrogen.
Östrogennivån minskar hos kvinnor en till två veckor innan menstruation (den premenstruella perioden), vilket kan skapa obalanser och irritation, men även depressioner och PMS. Östrogen och serotonin anses följa varandra, då lågt östrogen kopplas till lågt serotonin, och vice versa.
Efter klimakteriet så minskar östrogenet, detta kan leda till ökad risk för benskörhet, övervikt, fetma kring midjan men även depressioner och värmevallningar.
Östrogen behöver bl.a. mineralet koppar för att kunna bildas.
Progesteron (Gulkroppshormon)
Progesteron eller gulkroppshormon är ett könshormon som också är ett förstadie till östrogen och testosteron. Progesteron ses som östrogenets motsats och både progesteron och östrogen behövs och de samverkar.
Progesteron ökar frisättningen av GABA. Progesteron minskar efter 35 års åldern. Naturligt progesteron kan utvinnas ur Jamsrot.
Tillväxthormoner (GH) (produceras av hypofysen)
Funktion:
Behövs för längdtillväxt och ämnesomsättning förnyelse och underhåll av alla vävnader. Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett. Förbättrar immunförsvaret, motverkar depression, stärker hjärnans och intellektets kapacitet, förbättrar sömn.
Tillväxthormoner utsöndras under natten, så en god sömn förbättrar produktionen.
Tillväxthormoner ökar av fysisk träning, speciellt styrketräning.
Även korttidsfasta har vsat sig öka produktionen av tillväxthormoner.
Tillväxthormoner ökar precis som glukagon när insulinet minskar.
Proteiner stimulerar ökad frisättning av tillväxthormoner. Kolhydrater ökar insöndringen av insulin som i sin tur hämmar insöndringen av tillväxthormoner. Undvik därför kolhydrater sent på kvällen innan du ska gå och lägga dig. Kaffe och alkohol anses också hämma insöndringen av tillväxthormoner. Övervikt lika så.
Produktionen av tillväxthormon minskar successivt fram till puberteten, då produktionen plötsligt 3-dubblas för att sen successivt avta för resten av livet. Att ha en bra sömn är av stor vikt för tillväxthormonerna. Produktionen av tillväxthormon ökar nämligen under djup nattsömn, dessutom efter måltider när insulinnivåerna sjunker efter ett par timmar. Brist på detta hormon kan leda till dvärgväxt. Överträning samt brist på mat som kan vara fallet vid anorexi hämmar ofta tillväxten och kan bl.a. leda till kortare längd, se även IGF-1. Allmän brist av tillväxthormoner kan även innebära förlust av muskelmassa, skapa ökat kroppsfett och slöhet.
Tillväxthormoner är anabolt och bygger upp musklerna samt stimulerar fettförbränning genom att omvandla fett till energi, dvs. levern tillverkar glukos. Hämmar produktionen av enzymet Lipoproteinlipas (LPL) som ansvarar för fettlagringen i fettcellerna. Kopplas även till våra mentala funktioner för minne och inlärning. Tillväxthormoner är även bra för hudens elasticitet. Stimulerar bildning av IGF1
IGF-1 – insulin like growth factor (produceras av levern)
Funktion:
Tillväxtshormon för olika kroppsvävnader. Främjar förbränning av fett samt muskeluppbyggnad. Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett.
IGF-1 är ett skyddshormon som reglerar energiförbrukningen och påminner en del om insulin. Att ha bra nivåer av hormonet IGF-1 hänger tätt samman med att ha en normal produktion av hormonet insulin. IGF-1 är anabolt och bygger upp musklerna. Om man äter mindre så minskar utsöndringen av IGF-1 och kroppen går ner i lågenergiläge. IGF-1 behövs även för bildandet av insulinreceptorer på våra celler som tar emot glukos i från blodet.
IGF-1 stimuleras av fysisk träning, främst styrketräning. Att öka födointaget, främst av protein och snabba kolhydrater stimulerar utsöndring av hormonet IGF-1. IGF-1 är ett grundhormon som behövs för att insulin, testosteron och tillväxthormon ska fungera optimalt. IGF1 är även av betydelse för nybildandet av nervceller.
Låga halter av IGF-1 anses kunna leda till insulinresistens. Nivån IGF-1 är bara 30-40 % av det normala hos personer med diabetes typ 1. IGF1 är därför bra mot insulinresistens. Hormonet sänker både blodsockret och insulinnivåerna. IGF1 är ett tillväxtshormon som minskar med ökad ålder och är som högst i tonåren. Låg halt av IGF-1 kan leda till reducerad kroppslängd.
IGFBP-3 och IGFBP-1 är bindningsprotein som binder IGF-1 i kroppen. är det bindningsprotein som binder mest IGF-1 i kroppen. Fritt IGF-1 i kroppen anses skadligt. Nyare forskning har visat att höga insulinnivåer ger hög nivå IGF-1 samt låga nivåer av hormonet I GFBP-3. Man har kopplat detta till ökad risk för PCO, akne, närsynthet och ökad risk för vissa former av cancer. Även missbruk av anabola steroider leder till ökad produktion av talg och akne och det manliga könshormonet testosteron, som i sin följd höjer nivån av IGF-1. Kvinnor över medellängd samt kvinnor som har tidig pubertet har visat sig ha större chans att råka ut för bröstcancer, beroende bl.a. på för höga halter av IGF-1 samt för låga halter av IGFBP-3.
Fasta och detox minskar även nivåerna av fritt IGF-1.
CCK – cholecystokinin (produceras av tunntarmen)
Funktion:
Styr din mättnadskänsla, utsöndras när du ätit.
All mat stimulerar frisättning av CCK. Fett anses stimulera CCK än mer så att man känner sig mer mätt. Därför anses fett i maten vara mer mättande.
Sköldkörtelhormoner: T3 och T4 (produceras av sköldkörteln)
Funktion:
Ökar ämnesomsättningen och energiförbrukningen, bryter ner fett Behövs för tillväxten. Är bra för protein-, kolhydrat-, fett- och vitaminmetabolismen i cellerna. Bra för matsmältningen, fertiliteten och humöret. Stimulerar även frisättningen av andra hormoner.
Sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) behöver ett enzym (aminosyra) som heter tyrosin och rätt mängd med jod för att bildas. T4 är den lagrade formen, medan T3 är den aktiva formen i blodet. För att sköldkörteln ska fungera optimalt behöver den rätt mängd av magnesium, mangan, kalium, zink, jod, selen, järn och B – vitaminer. Tungmetaller i kroppen kan påverka sköldkörteln negativt.
Sköldkörtelhormonerna bildas som T1 eller T2, vilket innebär att tyroxinet binder till en eller två jodatomer. Dessa slås sedan samman till T3 och T4.
Stress påverkar såväl sköldkörteln som binjurarna negativt. Problem i binjuren kan i sin tur även påverka sköldkörteln. Rökning är inte bra för sköldkörteln.
Obalans av sköldkörtelhormoner leder ofta till problem. Vid för lite T3 (hypotyreos) blir ämnesomsättningen lägre och kroppen börjar gå på lågvarv, vilket kan leda till struma (förstorad sköldkörtel). Kan även leda till övervikt och att det blir svårt att gå ner i vikt. Symptom är ofta kroniskt trötthet, depression, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, andfåddhet, hjärtklappning, infertilitet och låg kroppstemperatur. Sömnsvårigheter, förstoppning, förhöjda blodfetter, torrt och sprött hår, håravfall kan förekomma.
Sköldkörteln som också reglerar kroppstemperaturen kan vid minskad aktivitet innebära att man bli känsligare för kyla, vilket även kan vara ett tecken på för lite T3. Långvarigt lågt värde av T3 kan även ställa till problem i binjurarna. Barn med för lågt T3 kan ha en långsammare mental utveckling.
Hypotyreos kan uppkomma i samband med hormonsvängningar av olika slag, exempelvis vid graviditet, när du kommer i klimakteriet eller vid en virusinfektion eller av stress.
För lite T3 kan minska nivåerna av serotonin vilket kan leda till depression.
Vid för mycket T3 (hypertyreos/tyreotoxikos) höjs ämnesomsättningen och kroppen börjar gå på högvarv. Blodgenomströmningen ökar, kroppen blir varm och svettningen ökar, och det blir svårare att gå upp i vikt. Man kan känna sig stressad. Viktnedgång är vanligt, försämrad kondition och muskelminskning lika så. Darrningar, ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och depression, tätare tarmtömningar men ej diarré är andra symptom.
Överproduktion av T3 kan dessutom öka antalet fettceller och göra huden och kroppen uppsvälld och tjock. T3 behövs för att hormonerna glukagon och tillväxthormon ska fungera fullt ur.
Medicinen Levaxin som är ett syntetiskt hormon används ofta vid sköldkörtelsjukdomar. Läkemedlet Levaxin innehåller syntetiska T4-hormoner. För de allra flesta fungerar det, men för somliga kan omvandlingen till hormonet T3 vara för dålig. Då kan Liothyronin som innehåller direktverkande T3 vara ett alternativ.
Prolaktin
prolaktin bildas i hypofysen och stimulerar mjölkkörtlarna att producera mjölk vid amning. Vid prolaktionbrist, så kan inte kvinnan amma på grund av för lite mjölktillströmning.
Oxytocin
Oxytocin bildas i hypothalamus men utsöndras från hypofysen och har bl.a. till uppgift att sätta igång värkarbetet hos den gravida kvinnan. Den inverkar även på livmoderns ihopdragning efter graviditeten och drar samman den glatta muskulaturen kring bröstkörtlarna och minskar spänning av ringmuskeln kring bröstvårtans mynning. Detta underlättar amningen för mamman och gör det lättare för barnet att suga ut mjölken.
Oxytocin frisätts även när vi får massage eller blir berörda. Det gör att vi mår bra och känner oss trygga och lugna.
ADH (Antidiuretiskt hormon)
ADH bildas i hypothalamus men lagras i och frisätts från hypofysen. är , ADH påverkar njurarna och kontrollerar mängden vatten som frisätts och utsöndras med urinen.
Renin
Rrenin produceras i njurarna om blodtrycket blir för lågt och njurarna får för lite blod. Renin aktiverar i sin tur ett annat ämne, som stimulerar binjurebarken till aldosteronproduktion. Eftersom aldesteron ökar vårt blodtryck, så ökar därmed både blodtryck och blodflöde. Renin stimulerar också omvandlingen av andra ämnen som höjer blodtrycket kraftigt.
Kalcitonin
Kalcitonin är ett hormon som produceras i sköldkörteln och som är med och reglerar halten kalcium i kroppen genom att det får kalciumhalten i blodet att minska.
Parathormon
Parathormon frisätts från bisköldkörtlarna och ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet. Detta sker genom påverkan på skelettet, tarmarna och njurarna, och även med hjälp av D-vitamin.
Jätte bra sida!